satt på bergrenskagården med englund hela kvällen igår. lyssnade på trubadur som aldrig sjöng delilah. vädret var fint och det var mycket folk. duggregnet började smyga sig på när vi vandrade vidare mot interpool och söderhjelmska. chockad över ljuset. himlen. och livet här.
jag är väldigt proffisionel när det gäller arbete. ständigt och alltid.
men just den här fotograferingen, som bara är en test med en fotograf som eftersökt mig.
var inte som de andra. jag hade tydligt klartgjort i förväg att jag skulle ha min goawaybrunch hela förmiddagen och hela eftermiddagen och vandra direkt därifrån in i studion.
brunch i new york är inte en fralla och te. och känslan som började infinna sig till kvällen och runt timmarna när bilden är tagen är lika som titeln på filmen jag såg igår. väldigt bra film.
har en kompis som är producent på nbc. nu har han bjudit över mig för att vara med på tvserieinspelning och semester i hans LA villa. uppföljt av en tur till vegas. jag ber om att få återkomma. till hösten. försöker föra konversation med darin och hoppas på att de ska gå till ambassaden och skicka in en ansökan om visum för mig. allt tar tid och jag är fast i en vacker dröm så länge. det är sommarfint väder ute och jag ska ut till hästarna och hänga. vid fyra väntar min nya personliga tränare i gävle för sommarens första möte och upplägg efter amerikanernas önskemål. project make me gorgeous. ?
im coming home, tell the world that im coming home
såg solen stiga över ett nattsvart glasgow inatt och kände mig tom som ett skal fyllt med äpplejucie. reste i 15 timmar innan jag tog mark på gården igen efter tre månader i annan säng. har haft besök av fina vänner hela dagen och känner mig mer tom och lycklig än någonsin. ikväll spelar åsunda - färnbo fotboll och hur bra känns det att kunna vara där och beskåda det?
vet inte ens om det är coolt längre. jag smällde av.
beställde en till mig själv i november när jag jobbade på expert. gick och kollade varje dag hur leveranstatusen såg ut. nu släpptes den. jag har en iPhone sedan länge. en svart. den vita var fantastisk. den var så vit.
men skärmen såg mindre ut. fortfarande fin.
kändes lite som att gå på mars. ta på en vit Iphone 4. mums.
åkte till brooklyn för att hälsa på ryan. på han och randalls stora loft med den arga hunden.
dom spelade något ölspel som fungerade i stort stätt på samma sätt som det ölspel vi brukar spela hemma.
gick förbi papa johns och plockade upp en jättebulle på vägen hem. älskar att vandra wallstreet och broadway på kvällarna när det skymmer. det är en av mina favoritdelar av new york.
här är jag och min art director från fotograferingen igår. chickachicka powpow!
dubbeltänker på deras sätt att i alla lägen leka pappdocka med oss i någon form av stylesyfte.
de berättar inte bara vad man ska ta på sig. de vill också klä på en! klä på och klä av. jag vet inte om det är för att jag inte anses försiktig och skicklig nog att ta i de dyrbara kläderna eller för att de vill utfylla något mer syfte än plocka ihop kläder. de är ofta väldigt rara och hjälpsamma. men stå där. med armar uppåt sträck. det har jag rakt inte vant mig vid än.
var vaken 25 timmar igår. minns att jag skrev det på twitter. skrev på twitter. att nu, nu har jag varit vaken i 25 timmar. men trött är man ju inte nå eller. hård jag tyckte att jag var då. hård som sten. odödlig. minns inte vad om hände sen. vaknade upp med telefonen fortfarande i handen framåt två på förmiddagen. lynsee var utflugen till jobbet sedan länge. hade inte märkt ett skit. låg där. med min telefon i handen. som skröt om hur hård jag var som inte var trött.
fotade med Chris LaPointe idag. tror det blev bra. han var bra! makeupartisten var bra! ljuskillen var bra! och art directorn var bra! bra team! glad i vågen är jag nu också. glad. och bra! förutom dom där nedrans filmerna jag måste tillbaka med. typ nu. eller sen. dom har ju öppet 24/7.
gör min sista kväll på juliet inatt. tänker kyssa juliet farväl för en tid. usch vad sorligt. usch.
sov tre timmar. var vaken tre timmar. sov inte mer. rätt less och bestämde mig 05.00 för att gå ut och köpa något att äta. tar hissen ner till lobbyn och ändrar mig precis som hissdörrarna öppnas. åker upp igen. får se vad mina tre timmars sömn kan göra med dagens fotografering. det här kommer bli svääärt för mig.
såhär var det - hej jag känner igen dig, har vi setts förut? - nää -är du säker? jag tycker verkligen att du verkar bekant - jag är säker - men jag känner verkligen igen dig - vad heter du? - matt - är du gay? -nej.. förlåt att jag störde
jag var i en annan bana den där natten. fast han var söt. och idag lurade lynse mig till att smsa honom. glad är han och jag får möta upp honom imorgon efter min fotografering.
det där med att bara äta pizza funkar ju egentligen bara om man ligger hemma hela dagarna. det tog knäcken på mig efter en timmes clothesfitting idag med velita. ville bara lägga mig ner på golvet i butiken och krama om en mjuk jacka och rulla ihop ett par bommulsbyxor och stoppa under huvudet och sova ett par timmar. ikväll är det party med bruno marsh men jag som ska upp med tuppen imorgon och fota stannar hemma och kollar på klipp på youtube med gulliga kattungar istället.
matheus lyfte på ögonbrynen när han kollade in i mitt och lynsees kylskåp. han kallade det snabbt och skräpigt för två modeller. fattar inte vad han pratar om. åt pizza till frukost igår. pizza till middag. tänkte slå på stort och laga mos till lunch idag. den blev äcklig. åt pizza.
har hängt runt hela dagen med matheus. ett av dom där ögonblicken när man inser att new york inte är större än årsunda innuti. när han tar mig med till ett litet fik i soho för att träffa hans vänner. och där vid bordet sitter ramons söta face brevid lollipop ruis som jag ska gifta mig med. det är ju inte så att det finns tillräckligt många schyssta människor här för att han skulle kunna hitta några andra att hänga med. tjena killar det här är min nya ni.
i lördags när vi struntade i brunchen följde vi istället med lorraine och hennes vänner till central park för picknick i solskenet. det var grymt. varmt. det tog mig en timme från att jag satte min fot i parken innan jag slutligen nådde fram till filten. det är stort och helt och hållet ologiskt där inne. på vägen ville diverse människor ta bilder med mig och prata och dansa utmed ängarna. en promenad i parken liksom.
som jag minndes var det lätt, även när jag föll omkull
har glömt min iPhone på fjortonde gatan hos wallstreet pojkarna. igårkväll. innan vi gick för att se arthur för andra gången. här visar man biljett en gång. för att ta sig in till alla ingångarna. så steel, lynsee och cory smet in på fast five efter filmen var slut. sådär kan man hålla på en hel kväll. se många filmer till priset av en. fast så får man egentligen inte göra. såklart. jag åkte hem. lyckades inte få hem min telefon på hela dagen. vi har aldrig varit ifrån varanndra såhär länge förut. bryter ihop snart.
vi har haft en tjej på 32 bast från australien levat med oss ett par dagar. hon är elak. elak och har en ond dialekt. idag flyttar hon ut. hon står inte ut med mig . skönt !
efter att nyheten om usama bin ladens frånvarande existens visas det inget annat på tv just nu. om jag springer tar jag mig till world trade center på 9 minuter. det är smockat med folk där nu. det är stort. alla firar. skriker. vandrar på gatorna och sjunger. det här är en stor dag i amerika. undrar hur morgondagen kommer att se ut.
det där med att stå och posera inför 50 pers en varm dag i centrala delar av världen. tror att skolklasserna tog fler bilder av mig än vad fotografen gjorde. men så är det ju ibland. smile and wave