and now i'm just waiting for a star to fall

simon kommer hem från örebro snart. jag valde att stanna hemma längre ikväll för att vara hemma då.

men sen ska jag på maskerad. på tröttaste klubben i eu. den röda. men så länge man är i gott sällskap kan man klubba lite var man vill. varhelst liksom.

nu väntar jag på att hårfärgen ska torka in. sedan blir det idol. lite mer spöksmink. och en nykter kväll.

• komponerat en spotifylista med namnet "kattlådan"
• slänga upp en tredjedel av alla saker som tidigare låg på golvet. på sängen.
• köpt pärlsocker till mami
• tjyvat kakdeg
• klappat kattungarna (de i stallet. inte ens de vill vara i mitt rum!)

kattlådan är mitt rum. här släpper jag min skit.

det ser helt enkelt ut som kattbajs här inne.

och jag har bestämt mig att göra ett försök på det idag. tömma den.

förhoppningsvis till och med slänga ut den.

men det är förfärligt svårt och ofantligt lätt att det kommer saker emellan.

låt oss säga att det är fjortonde gången gillt sedan det började se ut såhär sist.

och så hoppas vi på det bästa (heja på mig !)

imorgon är jag ledig. och det gör mig lite ledsen. jag kan i dagsläget och nuläget galet sant utbringa att jag hyser starka, varma känslor för mitt jobb. det är riktigt fantastiskt och gör mig glad ända ut i hårtopparna.

jag krängde mitt första abonnemang idag. och såg fram emot att sälja första systemkameran imorgon. men herrn får fråga efter någon annan än sara. ty hon är ledig hon.

dock ska jag sova som en söt lemur i rosa plyschdräkt. och ser fram emot en förhoppad underbar helg!

inte alls. men nog är det lite så. och visst känner jag att vintern drar sig på.

och min kropp håller inte värmen så som jag kanske tycker att den borde.

isdalen och alanya varvas om vartannat i mitt blodomlopp. kanske är det så när man är lätt känslig.

imorgon har vi iphone fyra utbildning på jobbet och jag ser fram emot det.

så nu lägger jag  mig i tid.

det här med att jobba har varit något som stegat in i mitt liv bestämt och hårt och med tunga (men dock så moderna) stövlar. jag har tagit del av en ny del av livet. sett nya parts av mig själv jag inte ögnat igenom tidigare. jag har under tre veckors tid tagit till mig tre jobb. fått dubbel certifiering och knackat på fel dörrar.

det är okej att gråta.

det är helt okej. att bestämma sig för att vara lite svag. ty desto fortare man gör sig av med något som trycker en upp till den kallaste delen av vattnet. den där isen lägger sig. desto färre tragiska minnen får man att absorbera.

och desto fortare torkar man.

det är varmt inne i expertbutiken.

jag kan inte ta på den och det gör mig frustrerad.

kan inte själv bestämma när den ska komma eller gå.

och visst känns det ibland som att det är så sant att hellre känna smärtan av saknad.

än att känna ingenting alls.

ikväll är jag ledsen. för kärleken dränker.

och det enda jag som observatör kan göra. jag som står på andra sidan filmduken och bara ser på.

är att kasta ut en livboj. och hoppas på att strömmarna inte är för starka.

bjuda på en kram och fylla någons chokladförråd.

It's a good thing tears never show in the pouring rain
As if a good thing ever could make up for all the pain

igårkväll köpte vi med oss julmat för att stilla vårat begär efter både jul och mat. och dukade upp till ett förspelssmaksjulbord på söder i gävle. vi dansade till toner av ful dans och till danser för oss själva. kvällen var magnifik och smakade ljuvt av äpple och kanel. alla var glada trots lite bristande regelbestämmelser för sällskapsspelen som stod för många skratt.

när vakterna sedan valde att titta åt det andra hållet när de av oss som blir tagna för att vara yngst i sällskapet gick banade väg in till länets bästa krog var kvällen total.

det bjöds på fanta och rosé och vi tyckte bara väldigt mycket om varandra.

idag har jag huvudvärk som dånar i mig.

till trots att jag inte skrev något prov igår gjorde jag ett idag.

och är numera certifierad expert.

en promenad i friska luften på det här sitter där det borde.

har bytt om alldeles för många gånger ikväll. vet inte vem jag vill utge mig för att vara idag.

vilka jag kommer att möta. och framförallt vad som kommer vara en lämplig och bekväm klädsel.

jag tog ett stycke tyg. tillslut.

knöt även ett armband om halsen. mest för att jag fascinerad över att det faktiskt var möjligt.

också för att testa hur länge jag klarade av det åtsittande bandet. det var dessvärre och inte mig förvånad bara en kort stund. innan saxen fick gripa in och bryta bandet. jag knöt det istället runt handleden. är bra att ha ett vakande öga där.

ikväll väntar en kväll i gävle. hos bioman2. har vi tur kommer också ettan. barney och blomman också. och jag skäms inte, men måste ändå förtälja, att det inte är min stora hobby att hitta på de mest vidunderliga smeknamnen jag kan hitta på till folk. det är saker som faller sig in naturligt. och har fått följa med tiden. speciellt efter att jag upptäckt mina 15 johan i telefonkatalogen. idag får ingen johan medverka.

men kanske några andra.

jag hade en intervju för att inleda dagen. trevliga samtal jag nu inte förstår var tidigare idag.

sedan följde en brunch med en halvdansk vän som kommit hem för en tid och gav mig lite kvalitets tid.

jag fick ett samtal som gladde mig inför helgen och ett jobb jag verkligen ville ha.

kanske brinner det av passion i mina ögon som de sa.

kanske borde jag börja med dramatisering.

jag tror på allt jag intalar mig.

jag åt helt enkelt en majskolv sen. och tittade

the social network

med mina tio närmaste vänner. helt klart.

högskoleprovet imorgon är jag kluven över. kallelsen är borta och jag har ingen lust.

jag har ju jobb. och det gör mig glad.

:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:):):):):):):):):):):):D:D:D:D:D:D::D:D:D:D

men jag måste berätta en sak som jag såg när jag drömde en natt när jag satt och sov och jag tittade ner ifrån där jag låg och såg livet och livet såg ut som ett tåg. ett tåg där dom lata och kloka funderar i kör över vart dom ska åka och över vem som kör. och någon annan klär ut sig till konduktör han rör inte en min om lokförarn dör, säljer hemmagjorda pappersbiljetter för guld, alla vill ha en egen för säkerhets skull. alla tror att dom hamnar i hemmahamn, alla tror att det väntar en vänlig famn. men bredvid vad det svart som mitt på ett hav, vems tur det än var att hoppa av.

idag är en fin dag. en fin och solig dag.

trots att jag sov fler timmar än jag behövde. jag till och med hörde hur någon knackade på fönsterrutan vid tiosnåret men vägrade sätta mig upp och titta vem det var. kanske gick jag miste om prince charming. kanske var idag dagen då han stod utanför mitt fönster. jag vet inte om det var av ren envishet jag låg kvar i sängen. jag var inte nå väldigt trött och klockan var sådär lagom mycket för att gå upp. men jag envisades med att trycka en kudde över huvudet och blint intala mig själv att sova lite till. eller kanske var jag bara rädd för att det skulle vara något otäckt utanför fönstret. halloween närmar sig faktiskt. och jag och lil har bestämt oss för att klä ut oss.

hennes förslag på mig var ängel. för att hon tycker det går helt emot den jag egentligen är. en riktig djävul.

jag är kluven.

nej. jag är faktiskt inte sparkad. däremot har jag sagt upp mig.

jag hann jobba lite också. jag hann lära mig mycket. hann känna mig som ett proffs på flytande glas.

fiber. ip tv. och kanaler.

jag hann även med att få erbjudande om tre andra jobb.

jag tackade ja till ett. jag såg även till så att lil också fick jobb där.

sen tackade jag nej till det jag var mest sugen på egentligen.

och har inte lämnat besked på det tredje.

igår dansade vi fuldans och pratade finlandssvenska på hjärtekrossarkrogen och fick uppleva innebörden av namnet framåt småtimmarna.

idag känner jag mig hjärdekrossad fastän jag inte är det. med största sannolikhet snappar jag upp någon när och kärs känslor och därför tänker vi gå på bio.

och efter två tuffa dagar med sveriges främsta media koncern var jag slut. och behövde helgen till att återhämta mig.

nu idag. är inte vad jag vill kalla min första arbetsdag. nej. det vill jag spara till imorgon.

idag var jag lärling.

imorgon ska jag lära.

men imorgon är jag säljare.

nu lägger jag mig 21.38

jag har fått jobb. jag har blivit anställd.

och inte nog med att jag fick jobbet jag ville ha. jag fick också jobbjackan.

och utöver det. blev jag erbjuden två andra jobb idag.

ett arbete som reporter, fotograf och annonskapare på en tidning.

ett som annonssäljare hos nummerupplysningen.

det ena lockade mer än det andra och jag hade gärna sett mig där.

men jag tror det här är rätt för mig. kanske mest för att jag var totalt okvalificerad till arbetet med fick en chans för att dom gillar mig. kanske för att det känns lite idollikt och jag kom inte bara till slutaudition utan även till kvalet. jag får låna ett grymt varumärke och nu är det dags att börja sälja.

för att inte glömma att MIKAs modellagentur ringde imorse.

det måste vara rädda liv som räknas.

låt mig presentera. SARA. Viasat Sara.

jag har bara en sak att säga.

inkallad och snabbt ivägskickad på mitt livs första jobbprövning.

långt ut i hagaström mitt i ett villaområde.

men gamla tanter och farbröder och mammor med hockeypojkar. störde jag dem alla.

mitt i maten.

och ska jag med min instinkt säga ett par sanningens ord. så tror jag inte det gick så bra.

kanske var jag topp tio av hundra. men inte topp två av tio.

inte den här gången.

det är som att vara på idolkasting. stackars idoler.

jag och lil var och såg eat pray love.

av en händelse råkade jag fråga maskinisten om en dejt. det blev pinsam stämning.

lil hällde ut sin cola över hela golvet. trots att biosalongen var i stort sett tom var vi för lata för att flytta våra rumpor till stolarna brevid, så istället satt vi och höll upp fötterna i två och en halv timme.

det var långsamt.

okej film. den var söt. den var terapi.

dagen har bestått av dubbel anställningsintervju som resulterade i ett uteblivet arbetsförmedlingsmöte.

jag hoppas jag blir utvald men tiden får utvisa.

en gång för många år sedan sade en mäktig kvinna till mig att jag skulle kunna gå hur långt som helst.

och en man välkomnade mig till hans samling.

göteborg ville ha mig.

stockholm ville ha mig.

till och med new york ville ha mig.

de berättade att mitt ansikte endast tillverkades en gång var tionde år.

och de visste att jag kunde gå. överallt. gå. gå allt. utom upp i vikt.

jag har en stund till på mig. annars håller jag mig bakom kameran i fortsättningen också.

size zero har gått ur tiden. fan.

ett par månader räknat. två borta.

men det är helt okej!!!!!

fotografiets fashionabla konst ligger mig varmt om hjärtat.

precis såsom redigering och bearbetning.

jag letade igenom. låt mig kalla det för mina gamla alster. och fann lite av mina tidigare verk.

och det jag gjorde den dag jag bestämde mig för att fotografera en människa....

något jag inte gjort tidigare.

såhär ser de ut.

mina första porträttbilder.

idag smärtar det i mina armar. inte så mycket som jag räknat med. äh, egentligen inte så mycket alls om jag tänker efter. vilket det borde göra. igår målade jag nämligen. gult blev det. garaget. gul är en fin färg och en färg som gör mig glad. och när jag stod där och var glad glömde jag tiden och zippp zapp hade jag målat i fyra timmar i sträck.

det blev fint. och gult. väldigt gult.

sittandes i gävle stad blev jag efter gruppinformationen AKA intervjun, från två till halv sju.

halv sju då grease snubben ännu inte ring.

frustrerad ända in i benmärgen trodde jag att han lämnade mig där till gamarna.

jag väntade och väntade och väntade.

tills jag blev vansinnig. och gick ut på läkerols hemsida i telefon och såg informationen om att grease musikalen besöker gävle lördagen den 2 oktober.

jag kokade.

för visst tusan hade jag fått information om den 1a.

och där satt jag.

redo att sälja som aldrig förr.

men nej, det var bara till att åka hem.

och åka förbi röd klubb och hämta ett vip kort.

rätt okej kväll ändå.

det knäcker mig inombords att behöva åka till stan och se ut som jag gör just nu.

men idag vill det bara inte med sig.

eller så vet jag inte vad jag vill. vad jag försöker uppnå.

lycka till sara

tack!!!!!